Prästens högra hand

En sak har jag glömt, sa prästen efter att förhandlingen slutförts. Jag har inte presenterat dig för min sekond Milko Ilic. Han vände sig till den smale som tyst stått kvar vid det lilla fönstret i en postition som fick ljuset att falla över hans ansikte på ett inte särskilt smickrande sätt.
Milko Ilic är församlingens kantor, fortsatte prästen. Han får orgeln att kvida och stånka under sina fingrar. Det han inte kan locka ur en kyrkorgel är inte värt att höra. Dit jag går, dit går även Milko Ilic. Om han är handsken är jag handen. Om han är pannan är jag färsen. Med dessa liknelser vill jag förtydliga det faktum att jag och Milko Ilic inte går att skilja åt.
Jag smälte hans ord. Det var hög tid att arrangera en konferens.