Stulet kött

Det började bli sent. Ännu hade inte ett ord yttrats och kontaktlinserna brände som stekt fläsk i mina ögon. Då tog kantorn Milko Illic till orda. Jag har aldrig jobbat som mäklare, sa han. Däremot har jag stulit en hel del kött. Här anser jag mig ha ett anseligt förråd av erfarenheter att ösa ur. Erfaranheter som kanske kan vara Mäklarhuset Lidingöhem till nytta. Prästen tittade på honom med ett milt leende.
Vem som helst kan stjäla kött, sa Illic. Men det är få som kan stjäla det på serbiskt vis. Hemligeheten ligger i att varje människa som äger någonting också innerst inne vill bli bestulen på det. Det är tanken på den förestående stölden som ger tinget dess värde. På detta sätt gör tjuven offret en tjänst genom stjäla från honom. Detta gäller även kött, skinka och färs. Därför hymlar inte den serbiske kött-tjuven med sitt stjälande. Han går bara in bakom deliktessdisken och tar vad han vill ha. Sedan ser han personalen i ögonen, tar dem i hand och går.